WIP - Doctor, it's the Daleks!

Min rumskompis C är en Whovian - ett fan av tv-serien Doctor Who. Hen tycker om retroinredning, historia och har en lite romantisk klädstil. Hen har varit bortrest hela oktober och det har gett mig en chans att arbeta på Cs födelsedagspresent - ett par vantar med Doctor Who-tema som heter Doctor, it's the Daleks!

Färgvalet var inte ett dugg svårt med de här vantarna, delvis för att en Dalek, som ni ser, oftast är kopparfärgad så jag valde färgen Ockra av Sandnes Alpakka. Basfärgen är grå - industriellt och bra. Ockranyansen är också en färg som jag är ganska säker på att C gillar generellt, det går lite hand i hand med henoms stil i övrigt.

Jag har haft lite problem med de här, delvis är jag ovan vid flerfärgsstickning på det här sättet och fick därför väldigt tight passform första försöket, och delvis är garnerna som jag använt lite sisådär i tjockleksration. Anledningen till detta var att jag... köpte... fel... garn. *muttar och svär*

Så, jag gjorde ett litet byte med mina handledsvärmare Fission och körde på Sandnes Tove istället. Redan efter bara några centimeter märkte jag en stor skillnad, både texten och själva Daleken är tydligare och storleken blev något bättre, men när jag väl hade gjort, typ, hela vanten så visade det sig att instruktionerna inte ljög: de är jätte, jättelånga och faktiskt väldigt trånga! Så att eh... Jag repade upp. Igen. *Sliter mitt hår*

Tredje försöker nu då: jag la till 6 maskor i omkretsen som placeras tre på varje sida vid mudden och sedan på insidan resten av vanten (den orangea randen till höger på vanten ovanför) Förhoppningsvis kommer det att jämna ut storleken lite på bredden och det går ju att sträcka den lite grann om det skulle behövas under blockningen. Det kommer inte påverka bilden alls då den inte går runt vanten. Jag kommer också flytta upp tumplaceringen åtminstone 5 varv och kanske ta bort några som inte behövs.

Suck. De här måste bli klara innan den femte november. Yay. Jag är inte stressad, inte alls *brygger en till kanna kaffe*

Symöte - Syfestivalen!

I söndags var jag och min mamma på syfestivalen på Älvsjömässan, jättekul och inspirerande som vanligt. Kul att se Majas Manufaktur på plats (Hej Maja!) och få säga hej. Jag hade längtat lite efter att få peta lite på Excelana-garnerna och bläddra i A Stitch in Time-böckerna, de stod på önskelistan inför julen.

Den lila nyansen på Excelana Limited var helt underbar så (det här får jag egentligen inte veta om, men jag stod bredvid så jag försöker att ignorera vetskapen) mamma köpte åtta härvor till mig i julklapp. Jag får inte ens peta på dem nu :( Jag vill ju börja på en gång! Å andra sidan har jag en del småprojekt jag måste färdigställa innan jag sätter igång med ett sådant stort projekt. Typ. Julklappar. (Fråga kolon: varför måste en sova? Slöseri med tid om en frågar mig, jag skulle hellre sticka.) Jag funderar på om jag ska göra Tri-Cable Stitch Jumper av Susan Crawford

Självklart var ett besök hos Tant Kofta och Magasin Duett givet, det var tyvärr ingenting som föll mig i smaken just precis då, men jag är väldigt, väldigt avundsjuk på AnnaF:s lila Tant Kofta-garn. Mamma köpte fyra nystan av Silkbloom Fino (BC Garn) hos Magasin Duett i två nyanser som hon ska göra Kamilla Svanlunds Solution av. Det är första gången hon ska testa på en V-formad sjal så jag fick guida henne genom uppläggningen, men det gick riktigt bra och blev superfint! Kommer gå galant det där.

Från början tänkte mamma göra sjalen och ett par handledsvärmare i den mörkare nyansen enbart men det skulle inte räcka då det bara fanns tre nystan. Hon köpte den ljusare nyansen för att göra handledsvärmarna och kanske få till någon liten uddkant på dem av det mörkare, men vi kom fram till att det skulle vara snyggare om den slätstickade delen av sjalen skulle vara ljus och spetsdelen mörk! Blir väldigt förväntansfull. Bilden gör inte nyanserna rättvisa, de ser mycket, mycket bättre ut på riktigt.

Jag kom därifrån med lite basvaror som kablar till KnitProstickorna och ett till set Karbonz-strumpstickor, den här gången i 2.50 mm. Har två set i 2.75 mm redan, gillar att det ger lite extra rörelsevidd eftersom jag stickar ganska hårt när det kommer till tunna garner, men lite omväxling och träning är ju aldrig fel.

På varje mässa jag varit på har jag dreglat efter Färgkrafts garner. De är jätteduktiga på nyanser och jag uppskattar verkligen att ullen kommer från får i norden samt att de inte har några läskiga medel i ullen. Jag köpte en härva Trollgrönt 1-trådigt som jag lagt upp för att göra sjalen Wayfarer från Doomsday Knits. Sjalen är en vanlig trekantssjal men med detaljen att den stickas i två delar och sedan snöras ihop med ett läderband. Ett mörkbrunt läderband kommer verkligen vara pricken över i med den här otroliga mossgröna färgen. Jag blir bara mer och mer kär i färgen och jag kan inte vänta på att göra färdigt sjalen! (Det bästa är att jag kan använda den på lajv också! Woho!)

Ignorera nagellacket.

All in all, jättekul mässa. Jag blir lite småledsen över att se så mycket akrylgarn och dussingarn i de flesta montrar, men det uppvägs verkligen av de försäljare som nischar sig lite och tar in lite mer ovanliga garner eller färgar/spinner själva. Note to self: måste spara pengar till nästa mässa, då jävlar blir det handla!

Avmaskat - Kraken Cowl

Jag har kämpat med det här mönstret jag vet inte hur länge. Jag maskade av den för en vecka sedan, men blev så väldigt missnöjd med avmaskningen: den blev som en volang! Inget fel på volanger, men det var inte så jag ville ha den... Så, jag fick min älskade mor att maska på den igen (eftersom jag bara ville slänga hela skiten, blä) och jag testade en lite annan teknik. Den gången gjorde jag k2togbl och flyttade över den nya maskan till vänsternålen. Tekniken är helt ok: det blir stretchigt, det går ganska fort och den blir inte tokvågig som många andra stretchiga avmaskningsmetoder.

Det blev lite fel då och då i diagrammet, men det syns inte så mycket. Det är inga stora fel så jag känner inte att det är värt att repa upp halva arbetet bara för tre maskor ;) På  bilden ser en att den övre kanten är lite vågig, men det är definitivt en förbättring mot den första metoden och det mesta har försvunnit under blockningen.

Den här halsduken är jätte, jättevarm. Jag har en tröja i Cascade 220 och den kan jag knappt använda då den är så himla varm - men den har trekvartsärmar och kort midja så den är tyvärr svårburen på vintern. Färgerna jag använt är som sagt Pacific och Black.

Jag är lite kluven till den här faktiskt... Den är för liten för att vira två varv runt halsen och för stor för att ha ett varv - den är helt ok att dra ned över axlarna men då blottar en halsen så det blir kallt ändå. Att minska den med en tredjedel på bredden är inte omöjligt, skulle jag göra den en gång till skulle jag göra det, just för att den ska fungera mer som en halsduk.

Symöte - Lettisk fläta!

Dödergök, denna fantastiska stickerska, har inspirerat mig både med sin blogg och med sitt instagramflöde. Hon är fantastisk på tvåändsstickning och gör sjukt fina vantar. En bild på instagram visade ett par vantar som var upplagda med lettiska flätor och jag var minst sagt hooked på en gång.

Jag var tvungen att repa mitt hemliga projekt till min rumskompis då jag hade dragit åt garnet alldeles för hårt (flerfärgsstickning är svårt, you guys -.-' ) men passade då på att lära mig hur en gör den här annorlunda och imponerande uppläggningen. Självklart kan en använda den till annat, men jag tycker den blir som pricken över i om den används just till uppläggningen. Bilden ovan är en närbild på en uppläggning, lite otydlig kanske men fantastisk i verkliga livet. Finns många bra tutorials på youtube om en vill lära sig.

Jag har inte bara använt tekniken till det hemliga projektet, jag har även använt det till vantarna Circuit som jag lade upp för ett par dagar sedan. Det blev fantastiskt vackert med den skarpa blå och den mustiga svarta färgen.

Vad stickar du på nu?

Upplagt - Circuit

En av mina bästa vänner, A, är programmerare och ingenjör. Hen älskar, så klart, allt som har med datorer och elektronik att göra och är väldigt duktig på det hen gör. När jag bläddrade igenom ravelry för länge, länge sedan stötte jag på mönstret Circuit (och därigenom favoritboken Doomsday Knits); nu när jag funderat lite på julklappar så kom jag på att de vantarna skulle passa A jättebra.

© Vivian Aubrey
Klicka här för mönstret Circuit

Jag köpte Opal sockgarn i svart och neonblått. Den blå färgen är väldigt lik blå highlightpenna men med mer "oomph" och i kontrast mot det svarta ser det verkligen ut att passa i Tron. Färgkombinationen är fantastisk och A kommer älska det. Jag tyckte att det var på sin plats att använda lite konstnärlig frihet med de här vantarna, så jag la upp dem med en lettisk fläta.

Flerfärgsstickade vantar är inte någonting jag brukar sysselsätta mig med, men det verkar lite som att det inte brukar finnas ökningar för tummarna? Stämmer detta? Jag blir lite fundersam, jag är inte så förtjust i (terminologin sviker mig) tummar som stickas in så som det här mönstret säger, utan några ökningar för tumleden, framförallt för att jag tycker de är lite... obekväma? Kanske haft otur?

WIP - oktober

Jag har för närvarande projektstopp. Jag har tillräckligt många saker upplagda för att hålla mig underhållen ett rätt bra tag framöver, så självdisciplinen tränas konstant just nu :) Mycket text i det här inlägget men kommer förhoppningsvis kunna fylla på med bilder framöver när jag ordnat en fungerande kamera.

Mitt huvudprojekt just nu är min dubbelstickade Kraken Cowl, en tubhalsduk med en enorm(t fin) bläckfisk. Jag har för närvarande drygt 10 varv kvar på denna, men kan säga att jag är rätt så trött på den. Dubbelstickning är ju, kanske som bekant, två lager stickning där det ena stickas rät och det andra avigt så den färdiga produkten blir slätstickad på båda sidor - en blir lätt väldigt, väldigt uttråkad när det är 30 000 maskor, runt, runt, runt... Mönstret i sig är lättförståeligt, projektet i helhet är enkelt under förutsättning att en kan hålla reda på de olika trådarna och de blir väldigt varmt och gosigt. Jag använde mig av Cascade 220 Black och Cascade 220 Heathers Pacific, en färgskala nära originalmönstret då det var den kombinationen som fångade min blick förutom själva bläckfisken. Bilder kommer när projektet är färdigt (och kamera lånad).

Mitt viktigaste projekt är en födelsedagspresent till min rumskompis. Hon är utomlands till strax innan hennes födelsedag så jag är glad att jag slipper smussla så mycket. Jag tänker inte avslöja så mycket mer än att det är flerfärgsstickning och jag använder mig av Cascade 220 Superwash och Sandnes Alpakka. Jag är faktiskt lite avundsjuk på henne, jag vill också ha!

Slöprojektet av meh-garn är Splitstone, en pullover...väst (vad i hela vetet heter det på svenska?!) som jag stickar i Järbos Big Verona. Jag tycker verkligen inte om att sticka i 100% akryl, har bara gjort det en gång tidigare egentligen, men jag gillade färgerna i garnet och ville gärna testa på mönstret då jag dreglat efter det ett tag, så jag la upp det iallafall i brist på annat. Inte kommit så långt, kanske någon decimeter, men hittills har jag gillat mönstret. Det är lätt att förstå sig på, lagom mycket kablar för att vara roligt och lagom mycket slätstickning för att inte vara mentalt uttömmande.

Mitt älsklingsprojekt är handledsvärmarna Fission som kommer från boken Doomsday Knits av Alexandra Tinsley. Jag älskar hela boken! Det finns väldigt få mönster i den som jag nog inte kommer sticka, kanske tre, fyra stycken, men gillar den övergripande estetiken. Jag tycker att idén är jättekul och Tinsley har inflikat film-, bok- och speltips också - är bekant med många av dem och tycker hen gjort ett väldigt bra urval i den dystopiska genren. Boken är indelad i kapitel med olika teman vilket jag tycker är superbra! Alla mönster är, vad jag sett, välskrivna och lättförstådda så jag kan verkligen rekommendera den om estetiken är tilltalande. Jag använder mig av Sandnes Tove i melerat grått (1053) vilket funkar helt ok - kanske lite,lite stickigt för min smak, men blir nog bättre efter blockning. Kände att det var lite sisådär med stickfastheten till en början, men nu när jag kommit en bit så tycker jag ändå att garnet funkar bra - iallafall till mina händer.

Omväxlingsprojektet kommer även det från Doomsday Knits, men den här gången är det ett par sockor som gäller, nämligen de häftiga Survivor. Jag fick ett nystan Pro Lana Pro Socks Neon i färgen 277, ett självrandande garn i neongrönt, grått och svart (mina favoritfärger), av min mamma och ville verkligen lägga upp någonting med det. Survivor har en historia, som alla doomsdaymönster har, som jag tyckte gick väl ihop med tanken om mutanter efter en kärnkraftskatastrof i framtiden. Det är ett ganska enkelt tå-upp-mönster men med instruktionen att en skulle använda turkisk uppläggning vilket var nytt för mig. Uppläggningen fungerade superbra, men var lite läskigt till en början.

Alla projekten kommer få ett eget blogginlägg när de är avmaskade och blockade